”Anti Sofia. What do you like the most? To be at home or to be at school?” Frågade Manisha och tittade ut över skolgården sittandes bredvid mig på trappan. 
”I don’t know, I like school, but if i’m tired I prefer to stay home. And you?” 
”For me, school is freedom. And this, PT-time. This…” Hon sträckte ut en visande hand mot skolgården fullt av lekande barn. “...is golden time.”
Barnen lär mig mer än vad jag lär de. 

I helgen var vi lite turister, som vi får vara på helgerna och vissa kvällar vilket är väldigt skönt på ett sätt. Så i fredags begav vi oss till en biograf med två indiska killar i vår egen ålder. Det var bra att ha de till hjälp eftersom filmen var på tamil. De fick översätta lite då och då, annars fick man gissa sig till vad de sa. Hela biografen var så enormt fin, det var verkligen en kontrast att komma ifrån den smutsiga gatan in på en biograf som var fräshare en Sveriges egna biografer. 
På kvällen sedan fick vi även äntligen lite pizza i oss, alla hade ett stort crave efter ost och lite kött (ris kan bli lite enformigt varje dag). Så den var väldigt god, vilket gjorde att vi beställde hemkörning av pizza på söndagen sedan igen. 
På lördagen åkte vi till T-nagar. Vi skulle hitta en Auto för 300 roupies på en avgatorna vilket är lite svårt för på den gatan går det nästan bara shautos (alltså fasta linjer). Men vi hade tur, i en av affärerna var det en vänlig ung man med sin fru som hjälpte oss, han ringde en av sina vänner. Sedan kom det en bil inrullandes intill vägkanten. Då hade han alltså fixat en taxibil till oss istället för en Auto (en sådan liten tuck-tuck) för 280 roupies. Kan ju säga att vi alltså åkte en 40 min i bil för 280 roupies vilket är 35 kr. Värt. Att åka bil var även något som kändes så extremt lyxigt. Tystnaden, AC:n och de mjuka sätena. Aldrig upplevt det så innan. 
T-nagar var ett ställe fullt med människor, en gata med massa små marknadsstånd och billiga kläder. Man blev ganska snabbt trött, så vi avslutade hela vistelsen med att gå in på ett av templena. Blir alltid lika fascinerad över olika religiösa ritualer. Bara det här när vi första veckan såg en begravning utanför vår lägenhet och såg den döda mannen bäras på en bår med massa blomblad runtomkring honom. 

Annars har veckan rullat på bra. Vi har varit och simmat igen vilket var väldigt lyckat. Barnen på pojkhemmet har dock flyttat till ett nytt hus, vilket har varit mycket ledsamt. Denna flytt har inte varit frivillig, de blev nämligen vräkta för att landlorden ville riva ner huset. De har alltså blivit tvungna att flytta till en mindre lägenhet, så det är ganska trångt för dem. Det värsta är dock att de äldre killarna som inte bor på pojkhemmet men som alltid är där och är som storebröder för pojkarna inte får hänga där för den landlorden som har huset. Allt handlar om ett rykte, att det skapar dåligt rykte, vilket jag verkligen inte förstår mig på. De har heller inte berättat detta för barnen än för de redan är så ledsna över flytten. Vill inte ens tänka på hur de kommer reagera på det. Vi får hoppas på att det kan bli en ändring på detta. 

Nu ska jag snart sova. Vi får hoppas på att det inte blir strömavbrott inatt igen. Fläktarna la av i flera timmar förra natten vilket gjorde att det var jätte svårt att sova. Hunden utanför vårt fönster (ett fönster som inte har något glas) skällde även hela natten på grund av strömavbrottet. Vi kan även hoppas på att någon kommer och lagar vår toalett. Spolningen har slutat fungera så vi spolar med en hink vatten. Aja vi överlever. God natt. 

 

Han blev poppis pga ballongen. 

De målar i våra trädskisser
 
T-nagar
 
Happy teachers day
 
Den fräscha biografen 
 

Kommentera

Publiceras ej