Här sitter vi AC-rummet. Den totala motsatsen till var vi befann oss igår natt.

På måndagsmorgonen klockan 4 ringde vår väckarklocka och vi fick gå igenom det mörka samhället för att ta en auto för att sedan ta en buss som tog oss hela vägen upp till en by utanför bergen. Där började vår vandring. Måndagen var en varm dag och eftersom vi visste att vi inte skulle kunna få tag på mer säkert vatten uppe i bergen så fick man hålla sig till sin vattenranson, som var ca 2,5 liter i mitt fall. Det kanske låter mycket men det kändes lite när man svettades ut halva sin kroppsvätska för varje steg man tog.  Men som tur var blev det bättre när vi kom in skogen uppe i bergen, för där var det skugga. Med oss och 6 vuxna hade vi med oss ett 20tal ungdomar som var väldigt peppade på denna vandring. Vi hade fått rekommendation att ha lösa kläder men självklart hade de indiska flickorna sina indiska klänningar och sjalar, något som jag kanske inte skulle rekommendera för en vandring ute i skogen. Alla hade några slags gympadojor som tur var, en tjej hade dock fått låna sin brors så de var dubbelt så stora som hennes egna fötter. Efter någon mils vandring kom vi äntligen fram till vattnetstället där vi fick bada. Såklart måste alla tjejer ännu en gång bada med alla kläder på medan killarna kunde slänga av sig kläderna och bada. I detta fall var det extra mycket till en nackdel eftersom det inte fanns en chans till att byta om utan man fick fortsätta gå i sina blöta kläder. Resten av dagen bestod av uppackning, matlagning och den klassiska sång-vid-lägerelden. Det var kanske inte den bästa maten. Till lunch blev det några bröd och till kvällsmat nudlar och till frukost cornflakes med mjölk, men campinglife is camingplife. På kvällen såg vi eldflugor och jag skrämde barnen lite med hjälp av ficklampsknepet. Stackarna, jag trodde inte de skulle bli så rädda som de blev. Men vad är en hajk utan lite spökligheter? Dock skulle man nog egentligen vara lite rädd på riktigt i den skogen vi övernattade i. Maria och Deepa berättade nämligen för oss att det fanns Panter i skogen och att det fanns varningskyltar lite längre in i skogen.
Hela skogsvistelsen var väldigt rolig och jag hann prata med flera av ungdomarna på skolan jag inte pratat med så mycket innan. Jag får heller inte glömma alla fina vyer jag sett, så skönt att få vara ute i lite natur.

Jag kan även berätta (eftersom jag inte bloggat på ett tag) att jag inte fått några mer sår och att jag är frisk (hoppas jag). I måndags för en vecka sedan så var jag på sjukhus och kollade upp det. Den dagen var jag lite ledsen och nervös. Jag fick åka dit själv med Merwin, en kille som hjälper till på skolan och har kontakt med pojkhemmet. Han skjutsade mig på sin motorcykel hela vägen dit och hem och hjälpet mig massvis med alla papper på sjukhuset. Så är väldigt tacksam över att han var med. Det jag hade var i alla fall en hudinfektion stafylokocker, vilket man behövde antibiotika för (och två andra tabletter jag inte riktigt har koll på vad det var). Jag fick även örondroppar för mitt infekterade öra. Men nu efter mindre en vecka är allt borta, så otroligt skönt att det hjälpte. 

 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej