Idag har det gått 10 dagar sedan vi anlände här i Chennai. Det är mycket som hänt på 10 dagar, i vilket fall är det massor av nya intryck. Vi bor alltså i en lägenhet som ligger på barnhemmet, här hänger vi tvätten där vi äter och sover under takfläktar som låter lite för mycket. Barnen på barnhemmet är väldigt blyga och vissa av de är väldigt bråkiga (i alla fall i skolan). Vi har ännu inte hängt så mycket på barnhemmet utan mestadels på pojkhemmet, där vit det lite fler barn och de är endast pojkar som ni kanske förstår. Där är det mycket liv och rörelse. På pojkhemmet är dansa något som alla barn gör. Dans är vad jag märkt (och är väl ganska känt) en av indiernas specialitet. De äldre killarna dansar väldigt mycket och det blir då givet att barnen tar efter och lär. Jag är väldigt fascinerad av hur duktiga alla är och hur mycket de vågar. I Sverige är det ju inte precis känt att killar dansar så mycket, i alla all inte i samma utbredd som här. 
Av barnen blir jag kallad Sofia-anti eller anti-Sofia, inte bara på pojkhemmet utan av alla barnen. När man är inne på skolområdet och man går igenom där barnen äter så vinkar alltid och säger "anti-Sofia". Ofta vet jag inte namnet på barnet som vinkar och får därför bara le och vinka tillbaka. Jag som har svårt med namn hemma i Sverige har det ännu svårare här där se heter indiska namn jag aldrig kommit i kontakt med innan.
 
I veckan som gått har tre dagar gått åt att simma med barnen. Detta är ett litet projekt en tidigare volontär startat och Pauline, en volontär som vi bor med, fortsatt att driva. Många av barnen kan inge simma och vissa är även rädda för vatten, så vårt jobb var egentligen att vänja barnen vid vattnet. En tjej som jag hjälpte, ett namn såsom jag i alla fall kommer ihåg: Nandini, hon kunde inte simma alls. Hon visste om "frog, ice-cream, stick" men visste inte hur hon skulle få ihop det. Men efter den dagen kunde hon i vilket fall simma under vattnet, vilket var ett steg på vägen.
 
Jag tänkte berätta lite mer om vad vi gör i skolan en annan dag. Vi ska ut och äta på restaurang nu, här kan vi gå en middag under 20-lappen. Allt är väldigt billigt! Skönt. Jadå.
Här bor vi.
 
Flätning.
 
Här sitter barnen och äter.
 
Mina fina indiensystrar
 
Simning med barnen. Vi måste bada med kläderna på för att vi är kvinnor.
 
Han klättrade upp för att hämta kokosnötter. "Just for you Sofia".
 
Kokosnötterna han slängde ner.
 
Ombyggnad på gatan och barnen är klätterapor. Notera även barnet på mopeden.

1 kommentarer

moster Åsa

01 Sep 2015 07:52

Hej Sofia! Så roligt att få läsa om ditt "nya liv" i Indien. Det måste vara spännande att lära sig en helt ny kultur och dessutom känna att man kan hjälpa till. Stor kram <3

Kommentera

Publiceras ej